Lewy Body-demens

Lewy Body-demens kallas också Lewykroppsdemens och upptäcktes på 80-talet när forskare hittade proteinansamlingar i nervcellerna i obducerade hjärnor från patienter med demens. Man tror att dessa proteinansamlingar påverkar acetylkolin och dopamin och får en signalstörande effekt.  Dessa Lewykroppar förekommer även hos Parkinsonspatienter, men det nya var att dessa proteinansamlingar sågs i hjärnbarken och hjärnstammen. Sjukdomen Lewy Body-demens kännetecknas […]

Frontallobsdemens

Frontallobsdemens kallas också frontotemporal demens och pannlobsdemens och drabbar framförallt yngre personer, 50-60-årsåldern. Vissa drabbas så tidigt som i 40-årsåldern. Vid en frontallobsdemens förtvinar nervcellerna i pannloben och de främre tinningloberna. Liksom vid den vanligaste demenssjukdomen, Alzheimers, progredierar sjukdomen långsamt. Hjärnans främre delar styr bl.a. personlighet, självkontroll, socialt beteende, planering, koncentration, omdöme, insikt, impulskontroll och […]

Antihistamin

Histamin finns i praktiskt taget alla vävnader i kroppen men framförallt i lungor, GI-trakt och huden. Histamin frisläpps från mastceller och basofila vita blodceller. Man talar ofta om histaminfrisläppning i samband med allergiska reaktioner (pälsdjur, födoämnen osv). Vid skada frisläpps histamin som då binder till H1-receptorer på kärlens endotelceller vilket leder till vasodilation och ökad […]

ASA-intox

Höga koncentrationer av acetylsalicylsyra i blodet hämmar andningscentrum vilket leder till ansamling av koldioxid i blodet (acidos). Hypertermi, dehydrering, koma, andningsstillestånd kan ses. Även blödning förekommer pga den minskade trombocytaggregationen. Salicylism Inträffar vid kronisk överdosering av salicylater. Karaktäriseras av illamående, kräkning, tinnitus, vertigo, nedsatt hörsel. Reye’s syndrom Mycket ovanlig komplikation som kan ses hos barn […]

G-Protein

Kallas också för GPCR (G-Protein Coupled Receptors), metabotropa receptorer och 7-transmembransreceptorer då den passerar över cellmembranet sju gånger. Namnet G-Protein kommer ifrån att de interagerar med guaninenukleotider. G-protein består av tre subenheter: alfa, beta, gamma. När G-proteinet aktiveras av en agonist dissocierar GDP och ersätts av GTP. Detta gör att det blir en ”frisläppning” av […]

Essentiell tremor

Bakgrund Oklar neurologisk rubbning som är till stor del ärftlig, kallas ibland familjär tremor. Relativt vanlig, ses hos 5% hos personer över 60 år. Kan debutera tidigt (skolåldern). Sen debut kallas senil tremor. Essentiell tremor är tre gånger vanligare än Parkinsons sjukdom. Symtom Ofrivilliga rörelser (hyperkinesi), ofta i övre extremiteter men även huvud, ben och bål. […]

Latent autoimmun diabetes hos adulta (LADA)

Bakgrund Kallas också för ”diabetes 1.5”. LADA är en diabetestyp med drag av både typ 1 och typ 2-diabetes. Autoimmun sjukdom, där de insulinproducerande betacellerna på langerhanska öarna förstörs likt vid typ 1. Men de drabbade är äldre (oftast >35) och det är ett långsammare förlopp likt vid typ 2-diabetes. Den autoimmuna destruktionen går inte lika […]

Botulism

Bakgrund Bakterietoxin. Är ej en infektion. Clostridium botulinom-sporerna som bildas i en anaerob miljö och blockerar nervimpulser till tvärtstrimmig muskulatur och ger således förlamning i t.ex andningsmuskulatur. Vid ofullständig tillredning/konservering kan sporerna överleva och börja växa ut i en syrefri miljö. Toxinbildning sker ej i en sur eller salt miljö. Bakterien i sig är inte […]

Babinskis tåfenomen

Ett positivt Babinskis tåfenomen är normalt hos barn under ~1 år (pga outvecklat nervsystem). Hos personer över ~1 år tyder ett positivt Babinski på en skada i de motoriska banorna i hjärnan eller ryggmärgen. Undersökningen är inte tillförlitlig hos kraftigt berusade personer. Hur? Smärtstimulering av måttlig grad med ett vasst föremål under foten. Föremålet dras […]

Hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom (HHS)

Bakgrund: Patienten är ofta äldre (>70 år) och inkommer med minst flera dagars anamnes. Endast känd diabetes typ 2 hos en tredjedel. HHS har 20% mortalitet och tromboembolism är en vanlig komplikation. Definition: Diabetes med uttalad hyperglykemi, ofta > 30mmol/l). Hyperosmolalitet, >330 mosm/l. Ej uttalad ketos. Ej uttalad acidos. Symtom: 1-2 veckor med tilltagande trötthet, […]