Lewy Body-demens

By | 2016/02/26

Lewy Body-demens kallas också Lewykroppsdemens och upptäcktes på 80-talet när forskare hittade proteinansamlingar i nervcellerna i obducerade hjärnor från patienter med demens. Man tror att dessa proteinansamlingar påverkar acetylkolin och dopamin och får en signalstörande effekt.  Dessa Lewykroppar förekommer även hos Parkinsonspatienter, men det nya var att dessa proteinansamlingar sågs i hjärnbarken och hjärnstammen. Sjukdomen Lewy Body-demens kännetecknas av en gradvis försämring av motoriska och kognitiva förmågor. De flesta som drabbas är över 65.

Symtom
Flera år före andra symtom visar sig får den drabbade störd nattsömn, och ofta fäktar och ropar nattetid. Senare kommer symtom som; påtaglig trötthet, nedsatt uppmärksamhetsgrad och synhallucinationer, blodtrycksfall. Minnesstörningar framträder senare i sjukdomsförloppet (till skillnad från t.ex Alzheimer). Den drabbade är ofta orienterad till tid och rum, men har svårigheter att uppfatta avstånd och saker tredimensionellt. Upprepade fall är vanligt.


I likhet med Parkinsons sjukdom får den drabbade rigiditet (stelhet) och hypokinesi (förlångsammat rörelsemönster). Vid Lewy Body-demens får patienten dessa symtom samtidigt som de kognitiva besvären visar sig. Till skillnad mot Parkinsonsdemens där de kognitiva besvären kommer senare i förloppet.

Diagnos
Uteslut annan somatisk/neurologisk sjukdom och om det ev. rör sig om parkinsonism i sent demensförlopp. Datortomografi med frågeställning vaskulära/degenerativa förändringar. Neurologstatus. ortostatiskt blodtrycksmätning. MMSE m. klocktest. EKG. blodprover.

Behandling
Det finns ingen bot mot sjukdomen. Den farmakologiska behandlingen inriktar sig på behandling av symtomen. Demenssymtomen kan ibland lindras rejält med s.k kolinesterashämmare, och de motoriska symtomen kan lindras med L-dopa. Neuroleptika ska undvikas pga överkänslighet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *